Katarina Eriksson

Snart vänder det säger slottsherren lite taktlöst och tittar ur genom fönstret. ”Vad då vänder”– undrar jag frågande och tänker osökt på något beteende som behöver tränas bort eller förstärkas hos någon av hundarna. ”Ljuset– fortsätter slottsherren – om några veckor är det midsommar och då vänder det”. Det är ungefär det absolut sista jag […]

Hundarna har ätt frukost och släpper ut dem i dagavdelningen. Vi småpratar om lite av varje om vad vi ska göra under dagen och vädret bland annat. Det ösregnar ute och även de yngsta hundarna väljer att stanna inne. Jag förstår dem för det var längesedan vi möttes av ett liknande ösregn. Nästan så länge

Ikväll är det manikyr. etthundrasextiotvå klor klipps och ses över. Alla flockens hundar har klor av god kvalitet så det handlar mest bara om att hålla efter dem. Fast svarta Mins klor växer som ogräs, långa men starka spretar de iväg från tassarna omöjliga att tygla. Men allt annat i Mins väsen är lättyglat och

Från stolen där jag sitter i kvällssolen på altanen blickar jag ut över rabatter som behöver grävas om och ett slott som behöver målas. Bakom mig har jag ett slott som behöver städas och hos mig själv finns en kropp som behöver tränas. Vi har två bilar som behöver besiktigas och en annan som behöver

Maj fortsätter stråla mot oss med sol, ljumma vindar och sommarvärme. Vid kusten blommar häggen och här hemma är knopparna strax på väg att spricka ut. Hänryckningstid är här igen. Jag hänrycks såklart, som varje år vid den här tiden trots att den här tiden numer också bär med sig tunga minnen. Men visst är

Fröken påhittig aka lilla Till studsar längs väggarna när jag kommer ner på morgonen. Livet är kul och hennes inställning är störtskön om än något krävande ibland. Hon har en dummy hon hämtat ur en korg under trappan i munnen och locket till golvbrunnen ligger naggat i kanten i hundbädden. Det ska vara en cocker

På kvällen gör vi en liten utflykt till en en park med en slottsruin alldeles när oss som vi besöker alldeles för sällan. Det är en magiskt vacker vårkväll och vitsipporna blommar i vita hav mellan de gamla ekstammarna. ”Hit borde vi åka oftare ”säger jag till slottsherren som håller med. Varför vi inte gör

Måndagmorgon och tillbaka till vardagen efter en intensiv men mycket trevlig arbetshelg. Som en liten nystart uppenbarar måndagsmorgonen för mig och jag tänker att måndagar på det sättet är veckans bästa dag. Allt nytt ligger framför igen. Precis som värmen och sommaren gör just nu för det hände något med vädret i helgen faktiskt även

Hallå kung Bore! När tänker du egentligen ge dig för i år? Jag har sedan länge ledsnat på frostiga morgnar. Jag vill odla och sätta ut sommarblommor. Ställa dörren på vid gavel direkt när jag går upp på morgonen och andas ljummen vårdoft rakt ner i lungorna. Det kommer väl förstås det med. Troligen tillsammans