Inside every older person is a young person wondering what the hell happened

Ännu en tidig morgon med en ny väntande dag. Som jag nyss läste någonstans: Don’t wait för the perfect morning, Just take a morning and make it perfect. Så här sitter jag nu med min temugg och en go’ känsla. Det är den där tiden på året nu när det snabbt börjar närma sig sitt slut, i stort sett bara en julhelg och några mellandagar kvar innan det nya året ska ringars in och mång av oss begriper inte hur fort året gått. Igen.

Som brukligt vid alla årsslut är det dags för en liten sammanfattning och reflektion över både det ena och det andra plus en del planer för det som komma skall nästa år. Det blir inte en så stor grej av just det här, det mesta rullar på som vanligt men i mitt huvud pågår desto mer. Fullt med tankar och analyser över året som snart passerat. Det mesta i mina funderingar handlar om mitt arbete, om hur och i vilka former jag ska fortsätta utveckla företaget och mig själv. Även om det jag tänker och reflekterar över är mest kring mitt arbete så blir det lite speciellt i mitt fall eftersom jobbet också är min hobby och mitt liv. Så i stort sett allt sker inom samma ramar vilket passar mig alldeles utmärkt men troligen stämmer sämre för någon annan som behöver mer konstraster och en större skiljelinje emellan arbete och övriga livet. Tankar om det är bra att för mig att reflektera över med. Det behöver finnas en gräns emellan arbete och det privata för mig med men här tycker jag att jag har hittat ett fungerande koncept för att det skall fungera tillfredställande. När det gäller upplägg i övrigt skulle jag kunna gjort en kundenkät och frågat alla mina härliga kursdeltagare och elever efter en utvärdering och vad de önskar mer av men jag väljer att inte göra det. Av en anledning. Jag behöver fatta de här besluten själv, efter mina egna känslor och tankar och med svaren på en kundenkät i händerna är risken stor att jag anpassar mig till vad andra önskar och förväntar sig av mig. Det är just den fällan jag behöver akta mig från att fastna i tänker jag. Det går inte riktigt ihop att göra alla nöjda hur hett jag än skulle önska det. Men det är inte samma som att jag inte lyssnar in önskemål förstås, det gäller bara att göra det på en lagom nivå och inte låta sig uppslukas helt. Under 2024 kommer således verksamheten att rulla vidare i samma spår som tidigare med några få justeringar. I alla fall den första halvan av året som redan är planerad och uppbokad. Jag skulle vilja och kommer att öppna upp för lite fler möjligheter för privat träning för enskilda ekipage under 2024, där jag också vill ge mer utrymme för samtalet som jag känner är en stor och viktigt del för att komma vidare framåt. Jag kommer fortsätta prioritera träningar och kurstillfällen i liten grupp då jag tydligt känner att både hundar och förare, inklusive jag själv kommer, bättre till sin rätt då. Jag funderar också en del över den lilla butikens framtid, i vilken form den ska leva vidare och vilket sortiment som ska finnas. Och så funderar jag på fika. Livet är för kort för att inte unna sig en bra fika! Fikadelen vill jag verkligen tillbaka till. Den har lite hamnat på efterkälken efter covids genombrott och alla begränsningar det medförde och där har vi inte riktigt hittat tillbaka till rätt läge igen känner jag. Men det är på gång. En liten ommöblering rent fysiskt i butiken/fikarummet och en liten ommöblering i sortimentet är på gång. Jag ska bara tänka klart först, fundera några varv till innan jag landar i besluten. Alltid denna pågående och för mig högt uppskattade process.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen