Stop hiding behind your excuses and go train
Gula Bäst har lagt sig på köksgolvet och flyter ut över golvet som en stinn julgris. Jag ursäktar hans plötsliga hängbuk med att han äter kortison men vid närmare genomgång är det nog så att han ätit både en, två och tre frukostar de senaste dagarna då vi inte varit uppmärksamma. Den stora matlusten beror väl i och för sig på kortisonet men vi skulle såklart sett till att han inte hade tillgång till mer än sin egen frukost. Bäst äter äter tillsammans med Rota och Mer och de båda har så mycket för sig på morgonen att de utan större eftergift kan tänka sig att lämna över frukosten till den gule. Ett tag framöver får nu Bäst egen kupe’ när han ska äta så vi får kontroll på födointaget och magomfånget.
Vår egen mat står i ugnen och vi har kokat lite knäck och kola till smått hysteriska jullåtar via Spotify efter dagens elitgruppsträning. Julens första skinkmacka med senap och glögg har åkt ner med. Allt för att hitta lite julstämning. Det går sådär till den regntunga himlen och plusgraderna. Vädret påverkar stämningen mer än vad jag tidigare anat. Numer har jag svårt att hitta julstämning utan frost och lite snö. Men blir det snö och jag äter en clementin dyker julstämningen upp vare sig det är november, december eller februari. Samma sak är det med semesterkänslan på sommaren. Högsommarvärme och grillkvällar på altanen ger betydligt mer semesterfeeling än vad själva semestern gör. Om man inte har sådan maxad tur att semestern och högsommarvärmen infaller samtidigt förstås. Jag hoppas att vädret kan tänka sig att ge oss några minusgrader och lite vitt lagom till julhelgen i år men det ser sannerligen inte hoppfullt ut när jag tittar på smhis långtidsprognos, runt fyra plusgrader och regn de närmaste tio dygnen. Inte ser jag några bra tecken på den grå himlen heller, men man kan ju alltid hoppas och önska. En julgran och lite fler hyacinter och levande ljus ska säkert skapa lite julstämning i alla fall. En del går på julmarknader för att finna rätt stämning med. Jag är inte så mycket för julmarknader men en skulle jag vilja gå på. Det är den som ska vara på Skrea matbruk i Falkenberg imorgon. Hela Falkenberg tycks flöda av matkreatörer, närproducerade livsmedel och ett utmärkt småföretagarklimat. På julmarknaden imorgon trängs lokala matproducenter med småskaligt mathantverk och annat hantverk under ett och samma tak. Mängder av kreativitet och inspiration. Där hade jag velat vara med!
Fast istället för en resa till Falkenberg ska vi försöka få inspirationen att flöda på hemmaplan med träning av de egna hundarna och kanske en mindre julstädning av slottet. Det är nog stor risk att det sistnämnda blir bortprioriterat till förmån för något annat men vi får se. Hittills i år har julstädningen bestått av att jag pustat ett fönster. På insidan. Inte mycket men möjligen bättre än inget och fortsatt är det tid kvar till jul. Lite samma sak har det blivit med hundträningen det senaste, sporadiska försök till en mer regelrätt träning. Det är svårt att få till det ordentligt i vintermörkret då tiden är begränsad och hundarna är många och en av dem fortsatt sjukskriven. Fast lite är väl bättre än inget här med tänker jag. Dessutom njuter både hundarna och jag av att vi åtminstone hinner med rejäla promenader under dagarna och lilla Rota kan behöva växa till sig ett tag till innan livet blir alltför allvarligt. Jag hör mig själva räkna upp minst tusen dåliga ursäkter till för att rättfärdiga bristen på genomtänkt träning för den egna hundflocken just nu. Till vilket nytta undrar jag och lovar mig själv bättring på området så fort ljuset vänder åt rätt håll.
Before asking your dog to be in control of their behaviour hundred percent of the time, ask yourself if you can.
