Blogg

Jag är det idag. Glad för något så banalt som att det fungerar att uppdatera hemsidan igen, för att det verkar som vi hittat lösningen. Helt i mål är vi dock inte än men jag hoppas det sista ska rätta till sig i början av den nya veckan. Glad är jag också över att bruna […]

Eller inte. För stunden tycker jag tekniken mest är besvärlig. Jag gillar inte heller att inse hur beroende jag blivit av att den ska fungera. Just nu är det något fel med vår hemsida som gör att jag inte kommer ut på den från datorn. Jag kan nå den vi mobilen men där kommer inte

Jag är fascinerad både av Italien och tomater. Därför tänker jag att jag måste ha minst en sorts italienska tomater i växthuset. När jag var i Italien för några år sedan var det särskilt en tomatsort jag fastnade för. Den var gudomligt söt och smakrik. Fast jag måste erkänna att jag blev lite besviken inledningsvis.

En ny morgon i den annorlunda världen. Det ser ut att bli en fin dag igen och jag tror den blir utmärkt bara jag tar mig ur det datatrassel som morgonen startade med. Datatrassel är inget allvarligt i sig men nog så frustrerande när man har ett arbete att utföra vid datorn och särskilt när

Jag tittat på den röda yogamattan jag lagt på golvet och funderar på om det finns någon rimlig anledning för att få stå över morgongymnastiken. Det gör det inte idag heller så jag sätter i gång. Belöningen väntar fem minuter senare, sen stor kopp te, ett kokt ägg och yoghurt med rostade nötter. samma gymnastik

Morgonstund med fasanparet på altanen. Få förunnat inser jag. Solen går upp och vårvärmen börjat anas. Det blir en fin dag i skog och mark. För min del ska jag tillbringa den tillsammans med en grupp hundar och förare. Vi ska träna på b-provsupplägg, hålla avstånd till varandra, använda handsprit och ha picknick i vårsolen.

Jag tror faktiskt hon gör det på pin kiv. Jag ser det i hennes blick, hur hon fixerar sig vid den som är mest upptagen med något annat, låser blicken mot den utsattes bakben och går till attack så fort den helt omedvetna stackaren rör sig. Det är Lyra jag skriver om, drottningen av slottet

Ett år gammal nu och det börjar ta form både fysiskt och psykiskt. Riktigt rolig är hon att träna dessutom och bitarna har fallit på plats oväntat fort den senaste tiden. Jag börjar så smått drömma om att ta henne ut på jakt till hösten. Låta henne jobba i lämpliga markavsnitt i fågelmarker, stöta några

Dagen avrundas på altanen igen, med kvällssolen i ansiktet och doften av kolgrill. För ett par timmar sedan trodde vi att det skulle bli en inomshuskväll då några envisa regnskurar avlöste varandra. Men sedan kom solen. Jag njuter av den och en ”people’s bulldog ipa” från Gotlands bryggeri. Vi har fått femton millimeter välgörande regn

Vi har en vildsvinsfäll som matta i slottets pub. Grisen täcker nästan hela golvet där han ligger utfläkt med öronen bakåtstrukna. Jag tycker det är charmigt med en vildsvinsmatta, andra tycker det är makabert. Fast i ärlighetens namn stör jag mig lite på vildsvinets klövar. Det är så lätt att snubbla på dem när man