Katarina Eriksson

När klockan ringer nollfyra och femton är det inte konstigt att funderar över vad man egentligen håller på med. Men efter man kommit upp och igång glöms det snart bort hur tidigt det egentligen är. Tyvärr glömdes en del annat bort med, min visselpipa till exempel som blev kvar hemma på kroken i hallen till […]

Vi har haft en fin dag i leran. Inga mer oönskade besök men desto fler önskade. Ett av elitgängen har varit här på träning och vi hade otroligt nog en fantastisk tur med vädret, förutom att vi hade trevligt på flera andra sätt med. Ösregn och snöglopp mest hela dagen men mellan klockan tolv och

Jag öppnar ytterdörren för att säga åt fina Vi att vara tyst då hon plötsligt började skälla på något. Klockan är halv fyra på eftermiddagen och vädret har börjat klarna upp. Jag tror såklart att hon skäller på någon förbipasserande cyklist eller liknande men blir förskräckt när jag lyfter blicken och ser ett stort vildsvin

Doften som frigörs när vitlöksklyftor bryns tillsammans med tomater och spenat i olivolja i botten på en gjutjärnsgryta är oslagbar. Härliga dofter som förnimmer om välbehag och längtan. Doften av vitlök är tillsammans med doften av basilika och timjan några av mina absoluta favoriter, de framkallar något som i det närmaste liknar ett lyckorus hos

Slottsherren tränar apportering med Flow på köksgolvet medan mörker och regn hägrar ute och jag knappar på datorn och dricker te. Det är ett bra sätt att fördriva en mörk marskväll här på landsbygden. Vi längtar nu, som så många andra, efter långa ljusa, ljumma vårkvällar med hundträning och fikastunder. Vetskapen om att vi snart

”Tiny Tim” och några till av frökompisarna ska snart pillas ner i jorden i små torvkrukor. Jag tittar ut på blötsnön och längtar efter vårprimörer och solmogna tomater. Fröhysterin är här och jag går ut stenhårt som vanligt. Fröpåsarna är inköpta sedan rätt lång tid tillbaka och trängs nu i lådan där jag har samlingen.

Vissa perioder på året uppskattar jag mina bekväma och hållbara stövlar från Arxus mer än vanligt. Just nu till exempel. Skogen flödar av vatten och fälten av lera. Stövlarna håller mig torr och varm och de är så bekväma att jag utan vidare promenerar långa sträckor med dem varje dag. Lite annat än minnet av

Jag trotsar det första vädermässiga bakslaget och laddar för odling. Vårvädret är borta och mer normalväder är tillbaka. Gråväder, blåst några få plusgrader och lera. Så som det brukar vara tidigt i mars i denna delen av landet. Det känns rätt bra ändå, värmerekord i februari med temperaturer som aldrig tidigare uppmäts och tö i

Med mycket information och en del kunskap i bagaget är det faktiskt lätt att bli villrådig. Det borde väl vara tvärtom tycker jag men på något sätt blir det allt svårare ju mer vi känner till. När man är ny på något, hundavel till exempel, är det lätt att veta precis hur man vill ha

När vårsolen kikar fram känns den där långa fikastunden viktigare och nödvändigare än någonsin. Själva fikat kanske inte är så nödvändigt egentligen men stunden är desto viktigare. Den där avkopplande stunden i naturen med ansiktet mot solen och hundarna runt fötterna. Funkar bra mot en solig vägg i staden med för all del eller inomhus