Katarina Eriksson

Ett letande efter en liten slangkoppling på lördagskvällen fick mig att rensa hur en av våra kökslådor med ”braatthanågongångsaker”. Någon slangkoppling fann jag inte men en hel massa skräp och några nyttigheter. Bland annat har vi nog tändstickor för de närmaste tre åren eller något liknande. Det kan kanske vara bra. Efter utrensningen går nu […]

Den gula valpen håller på att svälta ihjäl igen. Hon SVÄÄÄLTER låter hon meddela. För maten är en timme försenad och det är mer än vad en hungrig labradorvalp kan hantera. Men det har blivit bättre. Mycket bättre. Hon har väl märkt att hon faktiskt överlever vid det här laget. Och så är hon ju

Jag rör mig vant framför köksgolvet, startar vattenkokare, lägger två ägg i en kastrull och häller upp frusna bär i fruostskålen. Släpper ut hundar, knappar igång radion och sätter färg på ögonen redo att möta dagen med lite piggare blick. Mina morgonrutiner sker invant och säkert för jag har gjort på samma sätt under väldigt

Träning ger resultat. Det borde jag verkligen veta vid det här laget. Ändå blir jag glatt överraskad varje gång resultaten visar sig. Som med lilla Till. Hon tar sig. Träningen tar sig. Sedan några veckor tränar jag henne mer ”på riktigt”. På två sätt egentligen. Först den mer vardagliga träning som består i att jag

Tidig morgon. Värmen från kaminen sprider sig och temuggen är fylld. Den gula valpen, numera unghunden och pocketcockern knör vid mina fötter. Båda vill vara närmast fötterna och båda är måna om att ha den gröna paprikan i tryggt förvar. Knör är förresten ett Göteborgskt eller Västsvenslkt ord för trängs/knuffas som tydligen inte godkänns av

Pocketcockern är charmig. Krafsar lätt med sin lurviga tass mot mitt lår när jag inte uppmärksammar hennes små lätta pipljud där hon sitter på golvet intill mig och min köksstol. När jag nonchalerar hennes försiktiga krafsande ändrar hon strategi och tar till båda framtassarna och är inte längre det minsta diskret. Aj! Skyll dig själv

Jag kommer i efter den första morgonpromenaden till en köksö med pappershögar och halvfärdig bokföring och en halvt urdrucken temugg. I fönstret lyser en djupröd amaryllis och en julstjärna som eftersläntrare till julen. Måndag morgon efter en fin helg och vanlig vardag i antågande. Veckans bokföring ska bli klar under förmiddagen men först ska jag

Hur motstår man en mörkgul labradorunghund som hoppar upp med framtassarna mot ens lår med en grön paprika i munnen? Jag vet inte för jag gör det inte i alla fall. Egentligen borde jag det för jag jobbar, sitter vid datorn och knappar för det vilda men när en paprika serveras mig rakt i ansiktet

Det är en ovanlig kväll. Den gula valpen, förlåt unghunden, sover inte vid mina fötter utan istället på en av Kurandasängarna i hundrummet med de andra. Hon har inte ens frågat efter att komma in. ”Tror du det är något fel”– frågar jag slottsherren oroligt- ”kan hon vara sjuk eller så?” Det bedyrar han att