Bruna mer fyller tio år idag. Hunden med nio liv. Min vän, terapeut och ledsagare. Jag ser ut han tittar på mig lite illmarigt under lugg och säger.-det trodde du inte va? Och nej det gjorde jag faktiskt inte. Vågade inte hoppas att han skulle hänga med så länge. Men här är vi nu. Den […]
Jag är vad man kallar en känslomänniska. En sådan som låter sig styras av känslor i allt för hög grad. Åtminstone tror jag att jag är det. Fast jag är inte känslomänniska på det sättet att jag kastas emellan kraftiga glädjeyttringar och gråt i plötsliga attacker utan mer på det sättet att jag låter känslorna
Ett beslut är ofta ett bevis på att man blivit trött på att tänka Read More »
Lyra gör som hon brukar och går år andra hållet. Alltså in när de andra går ut. Jag tror hon manifesterar. Gör det bara för att hon kan. Och för att hon är Lyra tvärsemot. När slottsherren höjer rösten ett par snäpp och säger LYRA slänger hon en menande blick till mig och lommar i
Jag letar efter känslan av ledighet där vi slingrar fram längs småvägar i det västsvenska sommarlandskapet. Förvisso behöver jag inte leta särskilt mycket alls för känslan kommer över mig efter varje krök av den slingrande vägen. Det finns så mycket att upptäcka, så mycket att se. Det är klassiskt svenskt sommarväder och solen döljs stundtals
Vi gör saker är vi har lediga dagar. Spontana utflykter till något närliggande fik eller så. Saker som inte tar hela dagen i anspråk eftersom hundflocken också behöver ha sitt. Inte oss emot såklart. Hundflocken är helt självvald. Ibland åker de med också och vi tar hela gänget runt promenadslingan i naturrummet vid Hornborgasjän eller
Det är inte bra när det är klart – det är klart när det är bra. Read More »
Högsommaren är så där lummigt grön och förlåtande. Skrot och skräp och annat försvinner bakom bladverken och ger sinnesro om man är av den sorten som stör sig på saker som står i vägen och grumlar bilden av den orörda naturen. Skiner solen blir det ännu bättre. Fast just det har det väl varit lite
Semester när jag vaknar. Ett stilla regn utanför fönstret. Lilla Till är på ”sleep over” hos kompisen Rota aka pocketcockern. Jag glider ner för trappan hyfsat smidig, möts av glada viftande svansar och blöta nosar medan jag kryssar fram mellan tassarna på min väg mot köket och dagens första glas vatten. Med citron i. Några
Semestern har närmat sig med stormsteg och almanackan talar om att halva juli snart har gått. Jag fattar som vanligt ingenting av det här med tiden, gör mitt bästa för att hänga med och hoppas att sommaren ska vara länge än. Den är lite ostadig just nu, svajig med nyckfullt väder. Jag gillar läget, torkar
Jag plockar vildhallon medan regnet strilar ner över mig och hundarna. Viket bärår det är! Hallonen är för fina för att lämnas kvar så jag fyller på med hallon i påsen jag redan fyllt till hälften med kantareller. De vuxna hundarna äter så många hallon de kan och gula Besta som är ny på det
Så vaknar jag till den hör morgonen, ser en blå strimma på himlen bland de grå molnen och möts av lilla Tills smittsamma morgon energi när jag kliver ner för trappan. Ute är det blött och fuktigt men svalare. Som tur är har regnet upphört och det porlandet ljudet av rinnande vatten i stuprören har
..jag är en sådan som tränar hundar, egna och andras, men allra mest tränar jag nog andra hundars ägare. Jag är mamma med, till tre vuxna barn och farmor/mormor till en hel hög barnbarn. Lever och bor tillsammans med Thomas, i bloggen också kallad slottsherren, och en flock hundar på landsbygden i Västsverige. Där driver jag mitt företag med inriktning mot hundar och deras ägare. Brinner för jakt och träning av och med retriever och spaniel och så skriver jag med, om hundträning och vardagen med vår hundflock bland annat. Genom åren har vi fött upp några goldenkullar med, i väldigt liten skala och kan hända blir det labrador och cockervalpar i framtiden också. Vi får se. Välkommen att följa oss!
#labradors #kopparhulthundoc
Tillväxten går 
