Den senaste veckan har vi haft besök av två familjer med sångsvanar. De beter av fältens mellangröda tillsammans med rådjuren. När det ljusnar och jag tittar ut genom fönstret liknar fältet savannen i Borås djurpark. Fast med svenska djur istället för Afrikanska. Rådjur ligger och sover utspridda i gräset, svanarna betar mellan dem medan en […]
Det svåraste först Read More »
Lyra gör piruetter på hallgolvet. Så glad blir hin när middagen serveras efter jaktdagen. Vi har nämligen en tradition hon väl känner till. Efter jaktdagar serveras det burkmat ovanpå de vanliga smått tråkiga foderkulorna. Lyx. Det kanske inte är en tradition i egentlig mening för så är där hemskt länge har vi inte hållit men
Bara jag får ha mitt ansikte kvar, dolt i min älsklings hår Read More »
Fortfarande iklädd morgonrock delar jag ut mediciner och hjälper slottsherren plocka ur en tagg vid kanten av Lyras öga innan han drar iväg till jobbet. Utanför är mörkret kompakt och svart men det regnar åtminstone inte. Hundarna äter frukost och jag kommer i kläderna och diskar sedan matskålar. Så börjar vi dagen och den lär
Det gör lite ont i hjärtat att ha en valp, eller unghund får han nog räknas till nu, i tratt. Tratten och rehabtiden begränsar framfarten i livet och det blir trist för en ung hund känner jag. Men det tycks egentligen inte gå någon nöd alls på den unga hunden. Han tar trattlivet med ro,
Don’t cross the bridge until you come to it Read More »
Mörker, blåst, regn och oktober. Sedan några år tillbaka också kanelbullens dag den fjärde i månaden. Som det är idag. Det finns dagar för nästan allt nu för tiden. Alltid en anledning att fira och uppmärksamma. Markandsföringsjippo tycker många och jag är nog en av dem. Fast en nybakad kanelbulle säger man sällan nej till
Häromdagen skrev jag något om att det kan vända fort. En annan dag hade mitt inlägg rubriken ”Oh happy days”. Man kan utan överdrift säga att det svänger fort ibland och att Happy days snabbt kan överskuggas av en del bekymmer. Igår var en sådan där annan dag då det inte riktigt gick som planerat.
Slottsherren sitter i clubfåtöljen i puben med en valp i knät och den andra vid fötterna. De ser ut att trivas allihop. Efter det våldsamma energiutbrottet valparna ägnade förmiddagen till verkar de mer eller mindre utslagna nu på kvällen. Skönt tycker jag som umgåtts med deras energi större delen av dagen. Att ha två valpar
..jag är en sådan som tränar hundar, egna och andras, men allra mest tränar jag nog andra hundars ägare. Jag är mamma med, till tre vuxna barn och farmor/mormor till en hel hög barnbarn. Lever och bor tillsammans med Thomas, i bloggen också kallad slottsherren, och en flock hundar på landsbygden i Västsverige. Där driver jag mitt företag med inriktning mot hundar och deras ägare. Brinner för jakt och träning av och med retriever och spaniel och så skriver jag med, om hundträning och vardagen med vår hundflock bland annat. Genom åren har vi fött upp några goldenkullar med, i väldigt liten skala och kan hända blir det labrador och cockervalpar i framtiden också. Vi får se. Välkommen att följa oss!
